Skolans historik

Bakgrund

Vestersundsby skola firade år 2012 sitt hundra års jubileum. Men redan före detta kunde barn och unga lära sig läsa, skriva och räkna i Vestersundsby-området som då hörde till Pedersöre. I slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet utgjordes de allra första lärarna av församlingens präster och klockare, samt någon begåvad ung pojke från varje by. Men även så tidigt som 1654 inrättades en skola i Jakobstad där eleverna kom från de närliggande byarna. År 1840 önskade kyrkoherden Johan Höckert i Pedersöre att man skulle anställa två ambulerande lärare i socknen, men detta förkastades. I och med att det utkom en folkskoleförordning i Finland år 1866 började man mera fundera på barnens lärande. År 1869 grundades Överstyrelsen för skolväsendet vilket ledde till att kyrkans makt inom skolförvaltningen upphörde, med undantag för småskolorna.

År 1870 föreslog prosten Helander i Pedersöre att man skulle inrätta en fast högre folkskola i kommunen. Även detta förslag förkastades men man anställde två ambulerande lärare för att hålla i en kyrklig småskola .Hösten 1871 inledde den ambulerande skolan sin verksamhet i Pedersöre, som indelades i tre distrikt. Vestersundsby hörde till det andra distriktet tillsammans med Bennäs, Lövö, Kyrkoby och Sundby. Skolan hade inga egna lokaler utan man flyttade mellan gårdarna i byn. Lektioner hölls några veckor varje höst och vår, 6 h per dag. Den ambulerande småskolan i Vestersundsby var verksam fram till våren 1912.

I Kyrkoby, Pedersöre, byggdes en folkskola år 1876. I denna skola gick även elever från Vestersundsby. År 1892 beslöt man i Vestersundsby, efter påtryckningar från skolan, att genom en extra byastämma bli delägare i folkskolan i Kyrkoby. Man betalade in 2000 finska mark i skolfonden, vilket gav ett mantal på 4,5. Antal elever ökade varje år i Kyrkoby folkskola och trängseln blev snart så stor att alla inte rymdes dit, trots ombyggnader. Kommunerna hade genom en förordning 1898 blivit skyldiga att se till att barn i skolåldern hade möjlighet till skolgång.

En egen skola

Hösten 1912 började Vestersundsbyborna fundera på en egen skola och i oktober 1912 beslöt man sig för att inleda folkskola i Vestersundsby. Man hyrde in sig hos bröderna Herman och Gustaf Johansson (Vahlberg) i deras nybyggda gård i Kiv. Det första läsåret startade med klasserna I och II i högre folkskolan, klasserna III och IV fortsatte ännu detta läsår i Kyrkoby. Som lärare för skolan valdes Frans Petterson och som handarbetslärarinna valdes Ester Höglund. Den 7 november 1912 hölls inskrivningen och då anmäldes 31 elever.

I december 1912 beslöt man att bygga ett skolhus och redan i februari 1913 godkändes byggmästare K.J Ahlskogs ritningar som följt Skolstyrelsens mönsterritningar för en dubbel folkskola på landet. Byggandet inleddes på entreprenad av byggmästarna A Öst och P.A Petterson, mot en ersättning på 22500 mark. Skolhuset stod färdigt inom utsatt tid, trots vissa problem med bland annat stenfoten, och invigdes i augusti 1913. Fördelningen av kostnaderna för skolhuset ledde till en långvarig diskussion i byn.

Den södra delen av byggnaden bestod av folkskolans två lärosalar och i den norra delen fanns lärarbostäder. Folkskolans högre klasser och småskolan (lägre folkskola) inledde också sin verksamhet i det nya skolhuset hösten 1913. Småskolan hade sin egen sal i byggnadens mittersta del. Nu var 69 elever inskrivna i skolans och Anna Granqvist anställdes som lärare. Trots att det inte fanns så mycket undervisningsmaterial och inventarier i den nya skolan var glädjen stor över att man hade en egen skola och en mycket kortare skolväg!

Krigsåren

Första världskriget och tiden runt omkring hämmade skolans utveckling. Inventarier och undervisningsmaterial kunde inte skaffas i vanlig mängd. Slutarbetena med skolbyggnaden fördröjdes och bland annat tätningen av skolan utfördes som dagsverken av både ”vana och ovana flickor och pojkar”. El installerades år 1918.

Elevantalet fortsatte att öka i Vestersundsby och det uppstod ett behov av att utvidga skolbyggnaden. År 1931 beslöt kommunalfullmäktige i Pedersöre att bygga ett nytt skolhus för den lägre folkskolan i Vestersundsby. En byggnadskommitté utsågs och byggmästare A Jansson valdes att leda arbetet. I september 1933 invigdes den nya byggnaden (östra byggnaden). I denna byggnad som värmdes med centralvärme fanns två lärosalar, två lärarbostäder och ett skolkök.

Redan hösten 1919 inleddes skolbespisning åt eleverna. Ett bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne på 6600 mark möjliggjorde detta. Under två läsår hade man skolbespisning och den återupptogs våren 1931. Skolan fick en skyldighet att bestå eleverna på avgiftsfria måltider först år 1948.

Under krigsåren försökte man hålla igång skolarbetet, eftersom läroplikt hade införts år 1921. Då skolans lokaler användes för inkvartering av flyktingar eller för andra militära ändamål, tex som krigssjukhus och inkvartering av sömmerskor var man i behov av andra utrymmen. Man hyrde tillfälliga lokaler för skolans bruk och tex Skutnäs bönehus och Mikael-kapellet fungerade tidvis som skollokaler. Slöjdsalen fanns tidvis i ett hönshus och senare i en bagarstuga.

1950-talet och 1960-talet

År 1950 började Vestersundsby skola höra till staden Jakobstad. Stora förändringar skedde inom skolvärlden och en sjunde dagsklass gjorde att trängseln blev allt svårare. Fem klassrum, en slöjdsal och lärarbostäder fanns i byggnaderna år 1950. Ombyggnaden av de två skolbyggnaderna gjorde att man kunde utöka antal klassrum till tio stycken. År 1957 drogs vattenledning och en provisorisk avloppsledning till skolfastigheten. I början av 1960-talet började man också värma upp den gamla byggnaden med centralvärme. År 1964 inreddes en gymnastiksal med scen i skolans gamla byggnad (västra byggnaden).

Läsåret 1957-58 var elevantalet 317. I dessa byggnader var sju klasser från den egentliga folkskolan och även 3 klasser från stadens svenska medborgarskola verksamma. Skolan hade nu 11 lärare anställda. År 1963 togs Rådmans högstadium i bruk för klasserna 7-9, och i Vestersundsby gick man på klasserna 1-6. Antalet elever i Vestersundsby skola minskade då till ca 180 årligen. Antalet lärare minskade också till 6 stycken.

Under 1950-talet skapades även tätare kontakter mellan hemmen och skolan. Hälsosyster Majlis Lindholm besökte skolan och testade eleverna och i samband med detta ordnades ett första föräldramöte. Efter detta ordnades föräldramöten regelbundet varje år. Vestersundsby skola var den första i nejden att ordna detta. Under 1960-talet kompletterades dessa med föräldramottagning ett par gånger per år.
Grundskolan

Under 1970-talet skedde stora förändringar i skolvärlden eftersom man gradvis övergick från en folkskola och en mellanskola till en för alla gemensam nioårig grundskola. De båda byggnaderna renoverades grundligt under detta årtionden, och speciellt klassrummen förbättrades. Under 1970-talet inleddes även besökstillfällen för blivande första klassister och deras föräldrar.

I början av 1980-talet installerades en elektrisk ringanordning. År 1983 byggdes den tredje byggnaden som bestod av en stor festsal, matsal men framförallt ett eget kök (norra byggnaden). Detta kunde genomföras mycket tack vare att en Hem och Skola förening hade grundats läsåret 1980- 1981, den första av sitt slag bland lågstadierna i Jakobstad. År 1987 kopplades ett högtalarsystem in i den östra byggnaden.

På 1990-talet flyttade den anpassade undervisningen i lågstadiet från Båtsmans skola till Vesterundsby skola, dessa elever integrerades med de övriga eleverna i alla praktiska ämnen. Denna anpassade klass fanns kvar till år 2001, men flyttades bort pga av utrymmesbrist. Annat som kan nämnas är att alla elever har haft möjlighet att delta i kursverksamhet i praktiska ämnen, PRA-KU.

Under denna period har det även tidvis varit mycket trångt i skolan beroende av de stora åldersklasserna. Diskussioner om utbyggnad har förts. Inför läsåret 2003 flyttade årskurs 6 till Oxhamns skola (Rådmans byggnaden) för att något minska på trängseln. Under 2000-talet upptäcktes mögel i den västra byggnaden varpå en omfattande sanering inleddes. Läsåret 2006-2007 flyttade förskolan in i den norra byggnaden. Nämnas kan även att lärarna var permitterade under sju dagar läsåret 2010-2011.

Källor

Ek, T. (2011) Historik över Vestersundsby skola, skriven genom åren.
Isomaa, R. (2003) Vestersundsby skola 1912-2003. Arbete i Pedagogisk historia och filosofi.
Laxåback, L. (1962) Historiska glimtar. Sammanställd inför skolans 50-års fest.
Sundqvist, R (2012) Föreläsningsmaterial i kursen Pedagogisk filosofi och historia.
Söderman, J.G. (2001) Vestersundsby-Byn i stadens skugga.
Åkerblom, B. (1971) Pedersöre historia, del 3. Pedersöre kommuns förlag.

Texten författad till skolans jubileumsfest av

Sara Åhman, Januari 2012
Pedagogisk historia och filosofi
Centret för livslångt lärande/
Åbo Akademi

Widgetområde (Innehåll)
Widgetområde (Nere)