Skolträdgården

 

Koulupuutarha Glantan

Skolträdgården grundades i början av 1900-talet som en botanisk trädgård, till stöd för undervisningen i Realläroverket, grundat 1904. Området tillhörde då arvingarna till apotekaren Victor Schauman, som på den f.d. åkern hade uppfört ett orangeri med anslutande öppna trädgårdsodlingar.
Skolträdgården i dess nuvarande form anlades dock först efter år 1915, då markerna donerades till staden av släkten Schauman, som även donerade medel för grundandet av parken. Skolträdgården planerades av trädgårdsarkitekt Bengt Schalin, som delade den i arkitektoniskt och botaniskt olika avdelningar. Den nedre delen av trädgården är planerad enligt den engelska trädgårdsarkitekturens principer, med naturliknande, plas

tiska former och en central damm. Den övre delen domineras av en strängt geometrisk parterr i barockstil.

1 Dammen
2 Balsampoppel, pichtagran, japansk ligustersyren
3 Gulbarkig hägg, häggkörsbär, asklönn
4 Vresalm
5 Skogsalmar, perenner, lök- och sommarblommor
6 Byst av Victor Schauman
7 Gläntan
8 Nybörjarkvarteret
9 Spireor, klängväxter
10 Ärftlighetslära
11 Systematiska kvarteret
12 Prydnadsbuskar
13 Barlastväxter
14 Blombiologi
15 Viltväxande växter
16 Geografiska kvarteret
17 Rosområde


Karta, Skolträdgården pdf

Nedre parken (nr. 1-5)

I den lummiga nedre parken har gångarna en mjukare linje i motsats till övre parkens strikta former. Här hittar man den porlande bergsbäcken och dammen med fiskar samt en springbrunn. Här finns även grottan, samt rikligt med ståtliga, gamla träd och buskar. Alla träd i skolparken är nämnvärda och många av dem växer längre norrut än vad som egentligen borde vara möjligt. Vi hittar olika poppel-, björk, och granarter, gulbarkig hägg (Prunus maachii), manchurisk valnöt (Juglans mandshurica) och hästkastanj (Aesculus hippocastanum). Här växer också asklönn (Acer negundo), vresalm (Ulmus laevis), jolster (Salix pentandra) och häggkörsbär (Prunus maximowiczii) mm. De flesta av dessa träd är mycket gamla.

Gläntan (nr.7)
Gläntan kan kallas för trädgårdens hjärta och liknar arkitektoniskt en del av Ludvig XIV: s Versailles. Gläntan omges av ett antal granar som klipps vart tredje år. Bengt Schalin hade också planerat en springbrunn till gläntan som inte blev förverkligad.

Nybörjarkvarteret (nr. 8-9)
Nybörjarkvarteret är en kopia av Universitetsträdgården i Helsingfors. Kvarteret består mest av nyttoväxter och är främst avsedd för undervisning. Vid muren mot gymnasiet finns spireasorter och klängväxter t.ex. klematis. Nybörjarkvarteret är indelat i tjugo bänkar vilka innehåller sädeslag, foderväxter, baljväxter, lökväxter, kålväxter, kryddor, njutningsmedelsväxter, spånadsväxter, grönsaker, rotfrukter, medicinalväxter, honungsväxter, oljeväxter, gamla kulturväxter och parfymväxter. Medicinalväxterna är försedda med information om växternas medicinska egenskaper samt för vilka sjukdomar de kan användas.

Ärftlighetslära (nr. 10)
I kvarteret för ärftlighetslära kan man se växter genom korsningar förändras både i form och färg. Mendels försöksblomma, Mirabilis jalapa, skall alltid finnas här. Vidare hittar vi brok- och randbladiga växter som mariatistel och randgräs, samt vit- och blåklockearter. Två-årig stockros (Alcea rosea) har förändrats både i form och färg alltifrån halvdubbel och enkelbladig till olika färger från svartröd till gulrosa och vit.

Systematiska kvarteret (nr. 11)
Området är systematiskt och strikt arkitektoniskt indelat i familjer. I mitten står soluret från år 1920. Området omgärdades i tiden av tretton virgianska häggar av vilken tre finns kvar. Här finns också ett gammalt paradisäppelträd som varje vår översållas av vita blommor. De flesta växtfamiljer finns här t.ex. Apiaceae, Saxifragaceae, Fabaceae, Rosaceae och Asteraceae mm.

Blombiologi (nr.13-14)
Norr om geografiska kvarteret, i långa bänken, kan man studera hur växter på olika sätt sprider frö- och växtdelar. Där finns jättebalsamin som spritter iväg frön vid minsta beröring, där växer ullig kardborre och småborre vars frön fäster på människor och djur, smultronen breder ut sina revor och svalörten förökas med små knölar i jorden. I övre ändan av bänken finns barlastväxterna som har kommit till landet med båt eller tåg. Vi hittar bl.a. ryssgubbe (Bunias orientalis), kungsljus (Verbascum thapsus) från Grekland, käringtand (Lotus corniculatus) och vallört (Symphytum officinale).

Viltväxande växter (nr.15)
I detta kvarter finns en stor del av Finlands flora. Här växer bl.a. gräs-, ängs-, kärr-, slinger- och risväxter.

Geografiska kvarteret (nr.16)
Skogen i det geografiska kvarteret torde i stora drag motsvara skogsbeståndet i Finland. Längst i norr hittar vi björkar, tallar, lärkträd, hassel mm. I södra delen växer ek, lind, ask, oxel och hägg. Många viltväxande örter har slagit rot mellan träden och därför klipps gräset endast en gång om sommaren, för att området skall kunna växa så ostört som möjligt.

Rosområdet (nr.17)
Våren 1989 flyttades gången som löper längs muren ett par meter utåt och samma vår beställdes de första rosorna till det blivande rosområdet. Nu det finns ungefär 100 sorter. Där finns t.ex. jungfrurosor, gallicarosor, nejlikrosor, parkrosor och klängrosor mm.

Utescen och ramper
1992 fick trädgården en permanent utescen för olika sommarevenemang, där bl.a. största delen av stadens årliga stora festlighet, Jakobs dagar går av stapeln. På samma gång byggdes ramper mellan parkens olika avdelningar så att rullstolbundna fritt skall kunna förflytta sig.

Välkommen att väcka och utveckla sinnet för växtvärldens skönhet, under och nytta!

Widgetområde (Innehåll)
Widgetområde (Nere)