Förvaltning och beslut

Förvaltning och beslutsfattande

Bestämmelser om organiseringen av kommunens förvaltning och beslutsförfarande finns i huvudsak i kommunallagen och förvaltningslagen.

Kommunens organ

Enligt 121 § i grundlagen ska kommunens förvaltning grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Kommunens högsta organ, fullmäktige, får sina befogenheter av kommuninvånarna vid kommunalvalet.
Fullmäktige beslutar vilka organ kommunen ska ha och hur befogenheterna och uppgifterna fördelas mellan kommunens myndigheter. Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en förvaltningsstadga med behövliga bestämmelser om kommunens förvaltnings- och beslutsförfarande. I en instruktion bestäms organens och tjänsteinnehavarnas befogenheter.
Enligt 17 § i kommunallagen är kommunens organ

  • fullmäktige
  • kommunstyrelsen och dess sektioner
  • nämnder och deras sektioner
  • direktioner och deras sektioner
  • samt kommittéer.

Med organ avses alltså i lagen kommunala myndigheter med flera ledamöter.
Utöver de officiella organen kan kommunen också ha frivilliga biträdande eller beredande organ, som saknar formell ställning som organ. Sådana är till exempel styrgrupper och olika arbetsgrupper. Befogenheter att till exempel fatta beslut som berör kommuninvånarna kan inte överföras på en arbetsgrupp. Inte heller fullmäktigegrupper hör till kommunens organ.

Organens sammansättning

Med undantag för fullmäktige anger kommunallagen inte hur många ledamöter organen ska ha. Fullmäktige kan fritt bestämma om de kommunala organens storlek. I allmänhet väljs ett udda antal ledamöter för att rösterna vid behandlingen av enskilda mötesärenden inte ska falla jämnt. Fullmäktige kan i en instruktion bestämma att endast fullmäktigeledamöter och deras ersättare kan väljas till kommunstyrelsen och vissa nämnder.

Widgetområde (Innehåll)
Widgetområde (Nere)